Varje sida på vår webb ska byggas upp utifrån målgrupp och besöksanledning, och både innehållsurval och stilnivå kan därför skifta. Men gemensamt för alla sidor är att de blir lästa av en människa på antingen en stor eller liten skärm. I den situationen fungerar de allra flesta läsare likadant, oavsett besöksanledning, förförståelse, läsvana, utbildning, ålder eller kön.
Den typiska läsaren
... har ett tydligt mål, en besöksanledning
Det är väldigt sällan vi promenerar runt på internet och läser de sidor som kommer i vår väg – vi har i princip alltid en tydlig anledning att ta oss fram till en sida, och ofta är den anledningen en fråga vi vill ha svar på. Det behovet eller den frågan styr väldigt tydligt läsaren och påverkar hur hen läser texten.
Bestäm vilken fråga sidan ska besvara, vilket besöksmål den ska uppfylla.
Vi kan aldrig veta vilken fråga eller vilket behov som ledde den specifika läsaren in på vår sida, men vi kan bestämma vilken fråga/besöksanledning vi som avsändare vill uppfylla med varje sida vi gör. På det viset kommer vi snabbt att fånga som har just det behovet och tydligt visa den som inte har det att hen kommit fel och måste leta vidare.
... har ett högre läsmotstånd och hittar sällan vad de söker
Vi är vana att behöva gå igenom flera webbsidor i jakt på det vi söker efter, och är därför inställda på att inte hitta det vi behöver redan när vi öppnar en sida. Det är en inställning som gör att vi får det lite svårare att läsa och förstå. Det vi söker efter måste vara tydligt utskrivet och markerat för att vi ska få syn på det.
Lägg till det också de situationer vi läser i idag. Det är sällan vi läser saker ostörda ens på ett eget kontor med stängd dörr – telefonen ringer, mejlen plingar, någon knackar. Vi passar på att läsa på telefonen på bussen till och från jobbet, tåget eller flyget på tjänsteresan, i en matta av ljud från medpassagerare och fordon.
Allt tillsammans gör att läsaren kommer att läsa ”slarvigt”. Hen kommer i alla fall inte läsa vartenda ord, eller ens varenda mening, bli störd och tappa koncentrationen.
... är aktiv, otålig och skumläser
Vår besöksanledning och vårt läsmotstånd gör oss stressade, otåliga och målmedvetna. Vi vill hitta svar snabbt och effektivt. Vi skrollar snabbt igenom en sida uppifrån och ner och letar efter ledtrådar om att svaret på just vår fråga eller besöksanledning finns där vi är. Läsaren lägger då märke till egentligen allt utom brödtexten (som ju är det som bär det mesta innehållet), och fastnar på det som sticker ut – som till exempel mellanrubriker, bilder, filmer, grafik. Det absolut viktigaste innehållet i texten bör därför förpackas någon annanstans än i själva brödtexten.
Men! Den läsare som får bekräftat att den kommit till rätt sida, att den här kommer att få svar på sin fråga är beredd att läsa mycket text och skrolla långt. En bra uppbyggd och tydlig text kan alltså utan problem vara lite längre.
... har makten
Verkligheten är sådan att läsaren kan lämna en sida precis när helst den vill. Vilket den också kommer att göra ganska snabbt om den inte får en text och ett innehåll som funkar. Antingen drar den vidare till någon annan sida som kanske förklarar samma sak på ett bättre sätt, helt enkelt struntar i att ta reda på det den ville, eller kanske helt enkelt ringer någon som kan hjälpa mig att förstå det jag läst, i vårt fall Infocenter. Och är antagligen också lite irriterad över att antingen inte ha hittat det den velat eller inte förstått.
Att inte anpassa innehållet efter den stressade läsaren får alltså konsekvenser. För de/vi kommer inte att läsa bara för att någon tycker att de/vi måste. Då blir texten helt enkelt bara oläst.
Den anpassade webbtexten
... har en tydlig huvudrubrik
Huvudrubriken ska tala om vad texten handlar om. Kort men sammanfattande, helst under 60 tecken. Försök även få in sökbegrepp i huvudrubriken. Vilka begrepp kan läsaren söka på när de vill hitta det innehåll du skriver om?
... har alltid det viktigaste först
Under huvudrubriken ska i de flesta fall vara en kort sammanfattning som ger läsaren en uppfattning vad sidans innehåll kommer att handla om. Den ska bekräfta för läsaren att hen kommit rätt, (eller visa ett hen kommit fel). Kom ihåg att få med sökbegrepp!
Den viktigaste information som gäller för flest målgrupper och besöksanledningar ska komma långt upp på sidan. Läsarens eventuella frågor och behov ska tillfredsställas fort. Detaljer kan komma längre ner.
Också i varje stycke ska det viktigaste komma först. Första meningen i ett stycke, eller till och med mellanrubriken, bör vara en så kallad kärnmening: en mening som sammanfattar stycket.
... har korta och många stycken
Dela in texten på varje sida i många korta stycken - det gör det lättare att navigera. Ett nytt stycke signalerar nytt innehåll, och många stycken gör det tydligt för läsaren var en informationsbit slutar och en ny börjar, vilket gör det enklare att skumläsa och hoppa runt i texten.
Många korta stycken med kärnmeningar som inledningsmeningar eller mellanrubriker, gör det möjligt att skumläsa första meningen i varje stycke, för att sedan läsa hela stycket när man fått bekräftat att här är den informationsbit jag behöver.
Ett stycke ska inte vara längre än 600 tecken, för att passa en genomsnittlig mobilskärm.
... har sammanfattande mellanrubriker
Mellanrubrikerna används för navigering på en sida. De ger en en första översikt över informationsinnehållet , och med hjälp av dem letar läsaren sig fram efter det innehåll som är relevant för besöksanledningen. Detta är extra viktigt när man jobbar med dragspelsmeny (som här) då all text göms undan. Rubriken ska göra det tydligt om det är värt att fälla ut menyn eller inte. Kom ihåg att få in sökbegrepp!
Texten i rubrikerna är även viktiga för att sidan ska plockas upp av sökmotorer. Kom därför ihåg att inte bara fetmarkera rubrikerna! Markera dem som rubriker Underrubrik H2 och Styckesrubrik H3 - de kommer annars att behandlas som vanlig text och inte plockas upp av sökmotorer.
